Grov ångest..

Har sån jävla ångest om framtiden, vad som kommer hända och vad jag egentligen vill. 
Det jag vill just nu är att få ett jobb, men hur enkelt är det? Något jag skulle vilja jobba med nu är till exempel i ett varuhus, köra budbil eller på något lager, bara för att få in pengar liksom. Men det är ju just de jobben som många söker och är otroligt svåra att få om man inte har kontakter. För kontakter är faktiskt den största chansen att man får ett jobb, hela 50% av alla som har jobb har fått det genom kontakter. 
 
Sen har jag funderat på att börja plugga, just för att det är så svårt att få jobb. Min dröm är ju att få jobba med djur, helst hästar, men det är ju också något så är så otroligt svårt, både att gå en utbildning inriktat till hästar men sen också att få jobb. Man ska följa sina drömmar men den drömmen känns just nu ganska långt bort. 
Sen har jag inte hittat några andra intressanta utbildningar, för jag vet som sagt inte vad jag vill jobba med om jag inte får jobba med djur.

Något som jag nog mest har ångest över är att jag kanske blir tvungen att pratisera, genom arbetsförmedlingen. Det innebär att jag kommer praktisera hos någon (troligtvis heltid, alltså 40 timmar i månaden) och få 4500 kr, att jag kommer att få slava åt någon i 3 månader och sen kanske inte ens få något jobb... OCH att jag knappt kommer ha tid (eller ork) att söka några andra jobb. Hur inspirerande och peppande känns det? 
Men vad har jag för val? Vill jag inte acceptera arbetsförmedlingens planer till mig så får jag inga pengar alls, och det är ju inget alternativ. 

Så jag är så jävla vilsen och mår så jävla dåligt just nu. Allt känns så hopplöst så jag hoppas att allt kommer lösas inom en snar framtid. Usch, ordet framtid känns sjukt mörkt ord just nu...

Hästar får mig att må så jävla bra

Fyfan vad hästar får mig att må bra! När man är i stallet eller rider glömmer man allt annat och bara fokuserar på det man gör, man slappnar av och alla tankar som får en att må dåligt försvinner för en stund. Det känns så jävla härligt och jag vet att jag inte är ensam om att tycka så. 
Varför just jag håller på med hästar är inte för att bli bäst eller att komma långt utan bara för att jag älskar hästar, älskar att rida, älskar att utvecklas och bara må bra! När hästen mår bra så mår jag automatiskt bra. Ibland går det inte alltid så bra eller som man tänkt sig, för hästar är speciella djur, men när man älskar dem så mycket så orkar man ta nya tag fast man ibland vill ge upp för att man annars mår psykiskt dåligt. Hästarna visar mig att jag lever och får mig att vilja kämpa vidare!
Vad skulle jag gjort utan dem?

Du kan fälla mig, sparka mig gul och blå, bryta mina ben, hugga mig i hjärtat, men jag kommer läka, resa mig upp igen med ett leende på läpparna!


Lusten att ge upp allt.

Jag hatar att komma i svackor... Eller vem gör inte egentligen?
Man får väl vänja sig för man är ju tjej och har den dära underbara veckan varje månad då man mår upp och ner, som en jävla berg-och-dal-bana. Humöret går inte att kontrollera och lusten för att göra saker är borta. 
Jag har ingen lust att rida, orken kanske finns att plocka fram men lusten finns inte. Inte ens när solen skiner och vinden är ljummen... Då har jag typ lust att sluta rida, för orken finns inte att fortsätta om det går dåligt och då vill jag bara lägga av. Men som tur är går det ju över. Men det är så sjukt jobbigt när man inte kan kontrollera sig och bara le. 
 
Men inget slår den dära härliga känslan på hästryggen och känslan efter ett riktigt bra pass, känslan man får när man sitter där på hästen i full galopp eller känslan att bara lunka fram i skogen. Nej jag kommer nog inte sluta rida trots allt! I alla fall aldrig helt.
 
Men just nu har jag lust att ligga inne, även i fint väder och bara äta choklad! Så jag kommer inte rida nu när jag inte har lust för det blir aldrig bra. Som tur är äger jag ju faktiskt ingen egen häst och tror aldrig jag kommer göra det heller. Men man ska aldrig säga aldrig, vem vet, kanske står jag där men en egen häst någon gång. Vi får väl se om intresset håller i sig. 
 

Sometimes everything is upside down...

...or you just don't know the difference.


True dat.





Dra-åt-helvete

Ja, så känner jag just nu. Har ett dra-åt-helvete-humör som tydligen inte gick att sova bort. 
Orkar fan inte längre, är så jävla trött. 


Alla hjärtans dag?

Finns det någon tråkigare dag att bli uppskattad på som denna?
Finns det någon tråkigare dag att få blommor på?
Finns det någon tråkigare dag än denna att höra hur älskad man är?


.

fattar inte hur du kan bry dig så jävla lite..


ja, vad ska man säga.

känner mig lite ledsen och besviken just nu.. i såna här lägen vill jag bara ha min älskling här och krypa ner under täcket och inte tänka på något eller någon annan än just honom!
att inte ha en person nära som man kan gå till och snacka med om precis allt är väldigt svårt och jobbigt. det är jobbigt att vara ledsen för sig själv, att inte kunna prata med någon.
det finns bara en person i hela världen jag kan prata med om precis allt, och det är marcus. jobbigt att han ska vara så långt bort..
har så jävla svårt att öppna mig och lita på folk. har blivit så jävla sårad en gång och det räcker för att jag inte ska våga öppna mig igen. visst att jag kan öppna mig till viss del men aldrig släppa folk förnära inpå.
vill hitta styrkan att våga öppna mig igen för nya människor. men vågar man chansa?



jag vet inte

fan vad allt känns jobbigt just nu. jag vet varken ut eller in längre. hela jag är typ ut och in. vad ska jag göra? vad vill jag göra? jag vet inte. vad kan jag göra? fan vad många frågor det hela tiden kommer upp i huvudet. jag vill kunna dela på mig. en del vill vara kvar här men en annan del vill någon helt annan stans. jag vill förändra något. förändra mig, mitt liv och min plats i livet. eller? jag vet inte..

bjuder på en sjukt ful bild från idag. ses

ljusare tider

har varit lite jobbigt nu den sista tiden. kommer inte gå in på just vad osv men det går mot ljusare tider verkar det som och jag tror det kommer lösa sig, det måste det bara göra. 
har inte haft varken lust eller tid att skriva här, har umgåts med familjen mycket nu.

utgång blev det i alla fall i fredags. jag stack in till bea i stan och det var planerat att sofia också skulle vara där men hon mådde inte bra. sen kom emma och hennes kompis, men emma mådde heller inte bra så hon stack hem och hennes kompis vidare så det blev bara jag och bea kvar. dock hade vi sjukt kul ändå, snackade massa skit och gick ut och dansade rövarna av oss! faktiskt den roligaste utgången på länge, att man bara ger gärnet och dansar tills man inte orkar mer! det behövde jag!

på lördag blir det ullared och jag hade tänkt titta på lite hästsaker, har ju börjat rida biggan igen efter 3 veckors vila på grund av att hon haltat och varit lite gallig på ena bakbenet men är nu ''frisk'' igen :) så är ju lite sugen på att köpa lite onödiga saker haha. ska titta på lite lindor, pannaband och lite saker till migsjälv! fårse vad ke-kås har att erbjuda. 
imorgon blir det också att putsa biggans två träns som jag använder och martingallen, har tagit hem sakerna så jag kan vara riktigt pedantisk, för det behövs ibland. annars brukar det bara torkas av lite snabbt. även sadlarna behöver putsas, men det tar vi en annan dag.. 


fan

ja, vad ska jag skriva..

kanske som ni vet så körde och skrev jag upp igår. uppskrivningen gick bra och jag blev godkänd, 61 av 65 men på körningen gick det sämre. orkar inte skriva varför jag blev kuggad osv, men jag är så jävla besviken på min körlärare och på min körskola. jag blev bland annat kuggad på en sak jag gjort under heeela min körning på körskolan men som min körlärare ALDRIG kommenterat men som kvinnan från vägverket kommenterade och min körlärare bara höll med. den jävla idioten.
jag var så ledsen igår att jag inte orkade svara på alla sms osv som frågade hur det gick.. men ni kanske kunde luska ut ändå pga att jag inte svarat än. 
kan säga att jag skulle ha lyssnat på alla som sa: nej gå inte på peter lindells körskola för de bara vill lura dig på massa pengar genom att göra så du får ta fler lektioner osv.. men jag trode inte på det eftersom min syster och bror gått där och varit nöjda. dock var ju detta för ganska många år sen men saker och ting har tydligen ändrats. 
jag ska köra lektion imorgon IGEN fast med en annan lärare. man har ju nog stor lust när man tappat förtroendet för redan en lärare, men får väl hoppas att han är bättre. skiter i vilket för jag SKA bara köra två lektioner vare sig körskolan vill eller inte (de vill ju alltid att man ska köra så mkt som möjligt) och sen köra upp igen! 

idag har jag spenderat precis heeela dagen i min säng med datan och massa filmer! spyr av att tänka på att jag ska upp imorgon igen vid 8 och sen köra in till körskolan med min helvetes jävla moppe som jag är sååå trött på. SPYR.




hur man plötsligt blir olycklig på en sekund.

igår fick jag ett besked jag verkligen inte var beredd på, det var kul men samtidigt min värsta mardröm.
marcus har kommit in på en skola i sundsvall. det ligger ungefär 100-120 mil härifrån och där ska han vara i 2 hela år. 
hur fan ska jag klara detta? hur ska vi klara detta? jag har alltid sagt att jag aldrig kommer klara ett distansförhållande och vet inte hur detta ska gå. 
jag grät när marcus berättade det, grät mig till söms, vaknade mitt i natten och började gråta och grät när jag vaknade och såhär kommer det nog fortsätta.. plötsligt blev jag olycklig. han är en så stor bit av mig och kommer inte vara här när jag behöver honom, han kommer inte vara här när jag är ledsen och han kommer inte vara här när jag är glad.
vi kommer bara träffas när han har lov men för mig är det inte tillräckligt, jag måste kunna ha någon nära mig som jag kan träffa när jag vill. men är det detta han vill så ska han göra det, om han är glad så ska jag också försöka vara glad men just nu är mitt hjärta misshandlat, käns som om det har blivit nerkastat från en trappa och sedan blivit stampat på. nu låter jag så jävla självisk. vissa tycker väl att detta inte är en big deal men jag bryr mig inte, det är såhär jag känner. 
han åker om mindre än 3 veckor..

vet inte vad jag ska göra nu, jag helt jävla vilsen..


nu är den på plats

lite efter men nu är jockes gravsten på plats i alla fall.
otroligt vacker är den och tror han är mycket nöjd! gud vad tiden går, nu är det 1 år, 3 månader och 29 dagar sen ditt ljus släcktes. känns mer som 5 år eller 2 månader sedan.. vet inte riktigt. 
hoppas du har det bra där du är, vi alla saknar dig. vet inte riktigt när vi ses igen men hoppas det blir om ett bra tag i alla fall!
vila än en gång i frid!



om någon undrar vem jocke var så var han min systers kille (skulle bli man) och de har en son som bara var 4 månader när han dog (underbara Neo).
han var den gladaste, spralligaste, barnsligaste personen jag kände och så jävla full av liv. gick inte en stund man hade tråkigt när man hade honom runt om sig för han hade så jävla mycket hyss och bus för sig hela tiden och gjorde så man dog av garv. han var en så varm och snäll person och omtyckt av i princip alla, en människa som gjorde så andra mådde bra och satte ett leende på varje peron han var med.
han avled i en tragisk olycka på sitt jobb där han fick en betongvägg över sig. en sak som INTE får hända men som hände.


det jag hatar..

är att duscha.. ja det är sant. nu är det ju inte så att bara för att jag hatar att duscha så duschar jag inte. jag duschar en gång om dagen och håret när det behövs vilket blir ca 3 gånger i veckan. 
ett exempel när jag verkligen hatar att duscha är: när man kommer hem från stallet på kvällen, man sätter sig ner för att lugna ner sig efter ett hårt ridpass.. sen är man KÖRD! sen pallar man ju inte resa sig igen men man vet att man MÅSTE duscha eftersom man luktar både häst och svett.. och ibland också hästsvett haha!
jag står ALDRIG i duschen och bara står, så vattnet bara rinner över mig. nej, jag gör alltid något! shamponerar håret, rakar benen eller whatever. när det är klart så går jag ut! det som också är otroligt jobbigt är ju att torka sig, torka håret, tvätta ansiktet och allt dedära möget. jag smörjer aldrig in kroppen längre för jag orkar aldrig, eller nej, det behövs inte! min hud är inte torr för att jag inte smörjer in mig, tvärt om! jag smörjer endast in benen när jag rakat dom. när jag nu pallar..

INTRESSANT va?! haha nej men nu vet ni läget lixom. hatar kanske är ett starkt ord men jag ogillar det! DOCK finns det ju undantag då jag kan stå i duschen och tycka det är skönt med varmt vatten, men det är bara om jag själv är kall :D juste, jag hatar också att duscha i för varmt vatten! DÅ blir huden torr och man kan knappt andas av all denna ånga. så ni vet, ja nu vet ni!






finner ingen inspiration

nej jag finner fan ingen inspiration i något jag gör.. varje dag när jag öppnar ögonen vill jag bara ligga kvar i sängen hela dagen för att jag ständigt är så trött. orkar inte göra någonting. min kropp eller hjärna orkar inte och jag vet inte varför. mina ögon kliar och rinner, näsan kliar och rinner ibland och det kan ju vara tecken på allergi som jag sagt innan. läst lite mer om just att vara allergisk mot våren och där stod bland annat att man bli väldigt trött, irriterad, huvudvärk, och kan få koncentrationssvårigheter och det är precis vad som passar in på mig. 
känner att jag lätt blir irriterad för småsaker, tex som jag var i stallet idag och tänkte prova dressyrsadlen, så jag bytade stigläder, schabrak och allt och plockade fram alla grejer i stallgången. skulle sen gå och ta in biggan men hon vägrade gå in och bara sprang runder. när man är två är det mycket enklare att få tag i henne, men ensam, trött och irriterad som jag var så sket jag bara i det. plockade undan allting igen och körde hem och ville bara gråta. 
körskolan har det heller inte blivit någonting av för att jag känner att jag inte orkar köra gärnet när jag knappt orkar göra någonting annat.. och nu är min kropp bara fylld med massa ångest, ångest över att jag inte varit på körskolan som jag sagt att jag skulle. och ångest gör bara att jag mår sämre. mår jävligt dåligt över mitt öra också, och såklart glömde jag att ringa till vårdcentralen idag. VAFAN är det med mig? känns som jag inte kan ta itu med något längre..

längtar tillbaka till asien, då var allt så jävla bra. ingen ångest, för det mesta mådde man toppen och kunde bara slappna av. men jag VET att den tiden är över och att jag måste komma in i verkligheten men hur kommer man in i den med en kropp som inte orkar? JO man uppsöker läkare och får medicin för troligen min allergi! smart malin, men då gäller det att man ringer också.
ja, jag ska ringa imorgon..

längtar tillbaka till denna ön i thailand, koh lipe, en paradisö utan några bekymmer!
(bilden tagen av marcus och inte från internet!)


stort jävla OCH

fyfan vilket jävla dag alltså. kunde nästan tro att det är fredag den 13 idag istället.. först började det med att jag åkte till stallet och biggan VÄGRADE gå in från hagen, sprang runder som en vildhäst tillsammans med de två andra hästarna så jag sket i henne. fick lite nytta gjort i all fall, jag tvättade tränset, sadlen + sadelgjord och stigbyglar (dom var väldigt leriga) och tvättade av benskydden. nu ska jag bara smörja allt också med balsam eller fett så blir det fin fint. tog en jävla tid bara, typ över 2 timmar och jag var inte ens jätte noga med tränset (alltså plockade inte isär och tvätta det).. men det blev rent ändå!

sen har dagen bara gått utför och jag mår rent ut sagt fan nu, riktigt jävla helvetes dåligt. tänker inte skriva varför. men denna dagen har inte varit optimal om man säger så. 
nu ska jag går och tröstäta ett helt jävla marabou mjölkchoklad och det ska bli så jävla gott för har inte ätit det på typ 4 månader. 
så fuck u.


ingen fantasi till rubrik idag

i tisdes, eller igår var det egentligen planerat att jag skulle ta mig in till körskolan och plugga för första gången, men denna jävla förkylning som jag fick när jag kom hem från asien vill fan inte släppa.. känner mig sämre och sämre för varje dag som går, eller förkylningen blir bara värre. så det blev ingen körskola varken igår eller idag. dock läser jag körboken hemma så jag får ju lite gjort i alla fall.

men sen är jag så trött på alla som säger: fyfan, körskolan är det värsta som finns, mår dåligt bara jag tänker på det. jag skulle aldrig ta om mitt körkort om jag blev av med det och blablabla.. jo men tack för den informationen, nu blev jag verkligen peppad på att ta mitt körkort! jag vill inte höra hur jävla hemskt det är, vilken inspiration får man då att åka dit?
alltså när jag läser i körboken så tycker jag inget verkar speciellt svårt, bara det att allt måste repeteras tills det sitter. kan faktiskt tycka det är roligt att läsa allt med regler och trafik men det känns att jag inte har orken att ta mig till körskolan och plugga för jag har fått den bilden i huvudet nu att det kommer gå skit för alla säger att körskolan är det värsta som finns.. dock finns inte orken där mycket på grund av att jag inte är 100% frisk, utan ligger istället i sängen och vilar.
och då undrar ni hur jag pallar att åka till stallet? jadu, jag orkar inte alltid men tycker det är så jävla kul så jag tar mig ork plus att jag har haft en sån JÄVLA tur att hitta en häst nära mig och som jag trivs med! letat efter häst hur länge som helst lixom.
men jag vet att jag också måste ta mig orken till att sticka till körskolan men jag tror jag läser ut boken hemma ordentligt och vilar ut mig innan jag ska börja, för när jag väl börjar ska jag ge gärnet och då vill jag ha orken till det också och vara FRISK!


vila i frid Govina

idag fick du äntligen åka till Trapalanda (hästarnas himel) efter att haft ont länge. jag hoppas du får det bra där och att du kan springa utan att ha ont.
tack för de stunderna jag fick med dig fina lilla ponny <3



Men snälla stick?!

Man borde inte skriva i sin blogg när man är sur. Men man vill berätta för hela världen hur sur man är och varför fast man inte borde! Och varför är jag sur? Jo, det är en människa som jag äcklas så mycket av. Ja verkligen äcklas. Inte äcklas som att man tycker något är äckligt men, FATTA! Usch och fy och helvetes fan. Hoppas den människan hoppar ner från sina höga hästar och sätter sig på en ponny som är lika höga som dom vi vanliga människor rider på! Fattar ni eller?! Nej nu ska jag sluta hålla på. Men en sak till, jag vill verkligen INTE jobba imorgon, eller i övermorgon eller någongång. Och en till person är jävligt störig just nu. Jag vill bara sjunka under jorden. AND I WILL! Hejdå.


Tidigare inlägg
RSS 2.0